Varför är jag så där känslig?!?!

Klumpen i halsen kom så fort som jag såg Antons fröken, och tårarna försökte envist tränga ut, men vi gjorde det kort och koncist, och jag behövde inte hämta stora handduken för att torka tårarna.

Hon har verkligen varit helt fantastisk, och tagit hand om Anton på ett underbart sätt. Vi hoppas att hon är medveten om vilket jobb hon gjort med honom!!!

Vad gäller Mrs Arnold (Albins fröken) så kändes det sorgligt, men jag vet att vi kommer att umgås även under hösten på våra trevliga vinträffar. Träffar henne redan på en fest som vi skall på i morgon kväll, jag och barnen.

Ms McDermott kommer barnen att ha under nästa år också så vi sa bara trevlig sommar till varandra:-)

Är verkligen stolt över mig själv. Jag har fortfarande tårar kvar:-)

Idag var det sista hela skoldagen, och då passade tjejgänget( mina amerikanska hikekompisar) på att äta lunch utan barn. Det var kul som alltid och idag fick jag också reda på att de flesta här inte låter sina barn simma utan flyttröja/jacka/väst om det inte är klart vatten.

Känns ju märkligt med tanke på att man själv badat i havet utan flytväst i nästan hela ens liv, men de säger att de är väldigt överbeskyddande här och man blir ju faktist själv lite sån när det gäller endel grejer.

De är i alla fall väldigt trevliga alla tre och vi trivs ihop.

På tisdag skall vi träffas en sista gång innan vi åker. Tillsammans med barnen skall vi till ett ställe för att bada i en pool med rutchkana (kommer en bild nästa vecka).

Kommer att sakna dem under sommaren!